Kunskapsnivåer och tankefärdigheter som utgör bakgrunden till kunskapskraven i bedömningskriterierna för slutbedömningen biologi och geografi

Utbildning och examina

Grundläggande utbildning

Bedömning och betyg

Bedömning av kunnande

Biologi

Geografi

Hur framgår skillnaderna mellan kunskapsnivåer och tankefärdigheter i beskrivningarna av bedömningskriterierna för slutbedömningen i biologi och geografi? Genom hurdana verbval uttrycks skillnaderna? Vilken är egentligen skillnaden mellan förståelse och analys?

På sidan beskrivs kunskapsnivåer och tankefärdigheter enligt Krathwols och Andersons taxonomi samt hur de syns i kunskapskraven i bedömningskriterierna för slutbedömningen i biologi och geografi.

Foto: Canva

Bedömningsarbetet börjar med planering av undervisningen

Planeringen av undervisningen och bedömningen ska inledas med att man definierar undervisningens mål. Läraren ska kontrollera i den lokala läroplanen vilket mål för undervisningen hen ska undervisa i, det vill säga hur målen har delats in enligt årskurs. Samtidigt måste man fundera över vilka innehåll som ska behandlas för att mål för undervisningen ska uppnås: Hur ska jag planera och bedöma (formativt) undervisningen för att eleverna ska kunna uppnå undervisningens mål för lärande? Genom vilka lärandemetoder sker lärandet och den formativa bedömningen? Hur och när ska jag bedöma summativt med hjälp av målen för lärandet och kunskapskraven för slutbedömningen?

I planeringen av undervisningen ska man också beakta mångsidig kompetens. En tydligt strukturerad plan hjälper läraren i undervisningsarbetet och underlättar också det jämlika bedömningsarbetet.

Bakgrund till kunskapskraven

Man har försökt göra beskrivningarna av kunskapskraven för biologi och geografi så tydliga att det är enkelt för läraren att göra slutbedömningen med hjälp av dem. Kunskapskraven är också till hjälp i planeringen av undervisningen. I kunskapskraven för biologi och geografi har man använt verb och centrala innehåll för att skilja mellan kunskapsnivåerna.

Som bakgrund till de verb som har använts i kunskapskraven har man använt Andersons och Krathwohls taxonomiska tänkande. De verb som används kan uppfattas lite olika av lärarna. Vilken är exempelvis skillnaden mellan ”berätta” och ”förklara”? Det kan också finnas skillnader mellan läroämnen: ”beskriva” kan till exempel betyda något annat inom geografin än för en bildkonstnär.

Kunskapskraven bildar en helhet

Målen för undervisningen i biologi och geografi, de mål för lärandet som härletts ur dem samt kunskapskraven bildar en helhet. Detta måste beaktas när man planerar undervisningen och bedömningen. Kopplingen mellan olika mål för undervisningen.

Slutvitsordet är en helhetsbedömning och bildas utifrån mål och kunskapskrav i läroämnet.

Exempel på uppgift

Beskriv kulturlandskapen A och B som finns i materialet. Jämför landskapen A och B med varandra och reflektera över vilka faktorer som har bidragit till att kulturlandskapen har uppstått.

Bedömning av exempeluppgiften

Man kan använda kartor, fotografier eller satellitbilder som material. Elevens kunskapsnivå i uppgiften i fråga kan bedömas med hjälp av mål 3 (M3): ”eleven beskriver och jämför kulturlandskap” (ur beskrivningen för vitsordet 8). För att eleven ska kunna beskriva och jämföra landskapen i uppgiften måste hen också kunna ”beskriva hur naturmiljön påverkar mänsklig verksamhet” (M4). Hen ”kan beskriva kulturlandskap med hjälp av grundläggande geografiska begrepp”, såsom glesbebyggt område, lövskogsområde, regnskogsområde, jordbruk och turism, samt ”jämföra skillnaderna mellan dessa områden” (T5). I uppgifterna använder man kartor, fotografier eller satellitbilder, så att ”eleven kan tolka bilder och andra geomedier som anknyter till geografiska fenomen” (M7). Eleven ska också ”presentera geografisk information på ett sätt som är typiskt för läroämnet” och i sitt svar (skriftligt, muntligt) ”framföra motiverade synpunkter i geografiska frågor” (M10).

Kunskapsnivåer – tankefärdigheter

I Andersons och Krathwohls taxonomiska klassificering anses kunskap har fyra nivåer: faktakunskap, begreppskunskap, metodkunskap och metakognitiv kunskap. I denna taxonomi finns sex tankefärdigheter: minnas, förstå, tillämpa, analysera, bedöma och skapa.

I kunskapskraven kan samma verb beskriva olika tankefärdigheter beroende på hurdana centrala innehåll och andra kompletteringar som används för att precisera dem i beskrivningen. Exempelvis kan ”berätta” passa in på olika tankefärdigheter beroende på vilken kunskapsnivå som beskrivs. Det är viktigt att läsa hela kunskapskraven och reflektera över de centrala skillnaderna mellan olika vitsord i kunskapskraven.

Fördjupning av kunnandet på olika kunskapsnivåer

Geografi, M1, vitsordet 5:

Eleven namnger världshaven och världsdelarna på en karta. (Faktakunskap)

Geografi, M2, vitsordet 7:

Eleven kan berätta om fenomen som orsakas av jordklotets form och rörelser med hjälp av exempel. (Begreppskunskap)

Geografi, M8, vitsordet 9:

Eleven kan genomföra en geografisk undersökning med tydlig struktur. (Metodkunskap)

Metakognitiv kunskap är inte ett föremål för slutbedömningen.

Fördjupning av kunnandet enligt tankefärdighet

Biologi, M4, vitsordet 5:

Eleven kan berätta att en individs egenskaper påverkas av både arv och miljö. (Minnas)

Biologi, M6, vitsordet 7:

Eleven beskriver delområdena inom hållbar utveckling och ger några exempel på byggande av en hållbar framtid ur biologins synvinkel. (Förstå)

Biologi, M6, vitsordet 9:

Eleven bedömer betydelse av bioekonomi och ekosystemtjänster med tanke på en hållbar framtid. (Bedöma)

Exempel på verb som används i kunskapsbeskrivningarna

Härnäst förklaras genom exempel de verb som används för att beskriva tankefärdigheterna och arbetet i kunskapskraven. De verb som används i kunskapskraven är skrivna med kursiv stil på färgad bakgrund.